Neurografi Quiz

Välkommen till ett quiz som testar dina kunskaper om Neurografi. För godkänt krävs 70 % rätta svar och för expertnivå krävs 90% rätta svar. Man kan genomföra testet hur många gånger man vill.

1. Temperaturen i hand och fot är viktiga vid neurografi. Vad händer med sensorisk ledningshastighet och distal motorisk latens när en hand eller fot är för kalla?

A. Distal latens blir kortare och ledningshastighet snabbare.

B. Distal latens blir längre och ledningshastighet långsammare.

C. Distal latens blir kortare och ledningshastighet snabbare.

D. Distal latens påverkas inte och ledningshastighet långsammare.

E. Distal latens blir längre och ledningshastighet påverkas inte

2. Om temperaturen i handen sjunker, hur mycket påverkas sensorisk ledningshastighet?

A. Ledningshastighet blir 1 m/s långsammare för varje grad temperaturen sjunker.

B. Ledningshastighet blir 3 m/s långsammare för varje grad temperaturen sjunker.

C. Ledningshastighet blir 2 m/s snabbare för varje grad temperaturen sjunker.

D. Ledningshastighet blir 4 m/s snabbare för varje grad temperaturen sjunker.

E. Ledningshastighet blir 2 m/s långsammare för varje grad temperaturen sjunker.

3. Vilken stimuleringsduration är förinställd vid neurografi i Karlstad?

A. Motorisk neurografi 0,1 ms; sensorisk 0,2 ms; H-reflex 0,5 ms.

B. Motorisk och sensorisk neurografi 0,2 ms; H-reflex 1 ms.

C. Motorisk och sensorisk neurografi 0,1 ms; H-reflex 0,7 ms.

D. Motorisk neurografi 0,2 ms; sensorisk neurografi 0,3 ms; H-reflex 0,2 ms.

E. Samtliga är 0,2 ms.

4. Från vilka muskler registreras standardmässigt svar för medianusnerven, tibialisnerven respektive H-reflex?

A. M abductor digiti minimi, m extensor digitorum brevis och m abductor hallucis.

B. M extensor indicis, m abductor pollicis brevis och m gastrocnemius.

C. M abductor pollicis brevis, m abductor hallucis och m soleus.

D. M opponens pollicis, m interosseus dorsalis och tibialis anterior.

E. M abductor pollicis longus, m abductor digiti minimi pedis och m soleus.

5. Om motorisk svarsamplitud för medianusnerven är lägre än referensvärdet och lyser rött trots att supramax-stimulering redan uppnåtts, vad gör du?

A. Går snabbt vidare till nästa nerv för att få undersökningen undanstökad.

B. Kontrollerar om muskeln är atrofisk, byter registreringsposition för aktiv elektrod och provar ny stimulering för att se om svarsamplituden blir högre.

C. Ökar stimuleringsstyrkan ännu mer.

D. Kommenterar fyndet som MartinGruber-anomali i SynergyEDX-programmet.

E. Ökar stimuleringsdurationen till 1 ms.

6. 68 å kvinna med symtom som vid karpaltunnelsyndrom. Motorisk medianuslatens förlängd (4,3ms). Sensorisk neurografi visar normal ledningshastighet i dig IV något överraskande. Vad kan detta bero på?

A. Sensoriska grenen till dig IV har klarat sig bättre än dig III från att bli påverkad av CTS.

B. Fel svar markerat, ulnarisnervsvar från dig IV. Kanske medianussvaret saknas.

C. Felaktigt för kort avstånd inskrivet.

D. Kallt ringfinger.

E. Det är egentligen lillfingret som stimulerats.

7. Vid tumbas-artros får patienter smärta över leden och tummen blir felställd längre in mot handflatan än normalt. Neurografimässigt kan tumbas-artros leda till avvikelse som kan misstolkas som nervpåverkan. Vilken avvikelse uppträder vanligen vid neurografi av hand med tumbas-artros?

A. Sänkt sensoriskt svarsamplitud för n radialis superficialis.

B. Förlängd distal latens för m abductor digiti minimi.

C. Sänkt sensorisk svarsamplitud för n medianus.

D. Sänkt motorisk svarsamplitud för m pronator quadratus.

E. Sänkt motorisk svarsamplitud för m abductor pollicis brevis.

8. Vilken nerv stimulerades för att få dessa F-svar?

A. Ulnaris

B. Medianus

C. Tibialis

D. Fibularis

E. Radialis

9. Gissa vilken nerv som stimulerades för att erhålla CMAP-svaret nedan.

A. Fibularis

B. Medianus

C. Ulnaris

D. Tibialis

E. Radialis

10. Gissa vilken nerv som stimulerades för att erhålla följande CMAP-svar.

A. Fibularis

B. Medianus

C. Ulnaris

D. Tibialis

E. Radialis

11. Att stimuleringen ger korrekt rörelse i hand/fot är viktigt att kontrollera vid motorisk neurografi. Hur rör sig foten vid fibularisnervstimulering vid/under fibulahuvudet normalt respektive om patienten har droppfot?

A. Normalt plantarflexion av foten och dorsalflexion vid droppfot.

B. Normalt dorsalflexion av foten och ingen rörelse eller lätt dorsalflexion vid droppfot.

C. Normalt dorsalflexion och inversion av foten vid droppfot.

D. Normalt plantarflexion av foten och eversion av foten vid droppfot.

12. Gissa vilken nerv som stimulerades för att erhålla CMAP-svaret nedan.

A. Fibularis

B. Medianus

C. Ulnaris

D. Tibialis

E. Radialis

13. På vilken nivå kan man anta att nervskada föreligger då kutana underarmsnerver visar följande patologi?

A. Plexus

B. Handled

C. Nervrot

D. Ryggmärg

E. Utsidan armbågen

14. För sensorisk neurografi är korrekt avstånd mellan stimuleringsstället och registreringsstället viktigt. Viket avstånd bör man eftersträva vid sensorisk neurografi på vuxna för att våra referensvärden ska stämma?

A. 14 cm eller mer, 15-16 går också bra.

B. 14 cm, 12-14 cm kan accepteras.

C. 14 cm eller så långt avstånd som är möjligt.

D. 14 cm för arm-nerver och 11cm för ben-nerver.

E. 10-14 cm.

15. Hur förändras sensoriska nervsvar, t ex suralis, vid ökande avstånd mellan stimulering och registrering?

A. De ökar i amplitud.

B. De blir uppsplittrade med flera toppar.

C. De kan fas-vända.

D. Sk double peak-fenomen ger snabbare ledningshastighet.

E. De minskar i amplitud.

17. Vilken är den lägsta acceptabla temperaturen för att neurografi ska kunna genomföras i övre och nedre extremitet?

A. Hand 28 ° och fot 27°

B. Hand 29 ° och fot 28°

C. Hand 30 ° och fot 29°

D. Hand 28 ° och fot 28°

E. Hand 27 ° och fot 28°

18. Om handryggen är varm men fingrar ändå kalla, vad gör du då?

A. Genomför undersökningen direkt och skriver kommentar.

B. Värmer bara fingrarna.

C. Värmer handen och fingrarna.

D. Kyler handryggen.

E. Ber patienten röra sig intesivt en kort stund för att få igång blodflödet även till fingrarna.

19. Vad är bra att göra om ett osäkert lågamplitudigt suralisnervsvar erhålls?

A. Kontrollera elektrodkontakt (tvätta/gnugga), fråga efter utstrålning i suralisnervens utbredningsområde och köra en ny registrering för att se om svaret är reproducerbart, samt prova kortare avstånd för att hitta nerven

B. Fortsätter att göra fler stimuleringar med samma genomsnitts-summering (fortsatt average) upp till drygt 20 stimuleringar

C. Provar längre avstånd mellan stimulering och registrering

D. Vänder på registreringselektroden

E. Flyttar jordelektroden till kontralateral sida

20. Vid vissa sjukdomstillstånd såsom t ex inflammatorisk polyneuropati (GBS, CIDP m fl) måste stimuleringsstyrkan och ibland stimuleringsdurationen ökas för att erhålla nerv-svar. Vad beror detta på?

A. Nerverna ligger djupare ned under svullen subcutis

B. Musklerna är förlamade pga centralnervös påverkan

C. Huden, cutis, förtjockas vid dessa tillstånd

D. Patienterna svettas mer och impedansen försämras

E. Nerverna excitabilitet försämras och därmed kräver nerverna högre stimuleringströskel för att aktionspotential ska genereras

21. Vid inflammatoriska polyneuropatier är förekomst av konduktionsblock viktiga för diagnosen. Vad är ett konduktionsblock?

A. Nervaxon har gått av

B. Nervaxon har hittat nya vägar och regenererar i en annan nerv

C. Nervsignalen studsar bakåt vid skada och orsakar en H-reflex

D. Nervsignaler kan ej passera en nivå pga lokal nervskada, huvudsakligen myelinskada

E. Elektrisk stimulering blockeras vid stimuleringselektroden pga att nerverna är sjuka

22. Vad är viktigt att göra för att hitta konduktionsblockeringar?

A. Distal stimulering

B. Proximal stimulering

C. Vända stimuleringselektroden

D. Stimulera supramaximalt

E. Registrera från starka muskler

23. Vad kan man prova för att förbättra baslinjen och få till tydligare nervsvar?

A. Rotera vid behov stimuleringselektroden eller använd bifasisk stimulering

B. Rotera registreringselektrod och dubbla stimuleringsstyrkan

C. Flytta jordelektroden till en annan extremitet eller använd trifasisk stimulering

D. Be patienten spänna muskeln lätt

E. Använda registreringselektroder med större yta

24. Vid neurografi stimuleras nerven till depolarisering varvid aktionspotential uppstår främst vid minuspolen (anoden, se bild nedan). Hur ska man rikta stimuleringselektroden vid t ex sensorisk neurografi?

A. Anoden längst bort från registreringsstället

B. Anoden närmast registreringsstället

C. Anoden närmast eller längst bort, spelar ingen roll

25. Spelar det någon roll hur man riktar stimuleringselektroden vid test av F-svar för t ex medianusnerven?

A. Nej, om anoden eller katoden är proximalt spelar i praktiken inte någon roll för F-svarslatensen

B. Ja, om anoden är distalt blir F-latensen för lång

C. Ja, om anoden är proximalt blir F-latensen för kort

26. Hur brukar neurografireslutaten för en ALS-patient se ut?

A. Generellt uttalat sänkta ledningshastigheter och konduktionsblock

B. Sänkta sensoriska svarsamplituder

C. Normalt eller sänkta motoriska svarsamplituder

D. Multipla patologier i entrapmentställen såsom karpaltunnelsyndrom och ulnarisnervpåverkan i armbåge

E. Patologiska F-svar och konduktionsblock

27. Vilken neurografistrategi kör vi vid frågeställning myopati eller myosit?

A. En arm och två ben

B. Bägge ben och H-reflex

C. Bägge armar och ett ben

D. En arm och ett ben

E. Bägge armar

28. Vilka symtom är de mest framträdande hos myosit- och myopatipatienter?

A. Kramper

B. Domningar distalt

C. Muskeltremor

D. Svaghet

E. Smärta

Address

Välkommen till ett quiz som testar dina kunskaper om Neurografi. För godkänt krävs 70 % rätta svar och för expertnivå krävs 90% rätta svar. Man kan genomföra testet hur många gånger man vill.

Kontakt

Bromma Neurofys AB

Quick links